Swecan
Weed Seed Shop
Forum
Toggle Content   Registrera
.:: Magasin :: Forum :: Chat :: Galleri ::.
   
     
Donera

Stöd Swecan ekonomiskt! Donera valfri summa.
 

physalis
Odling av andra växter än cannabis.
Skapa nytt inlägg   Svara på inlägget   Utskriftsvänlig sida   Forumindex U| Övrigt odlande

Visa föregående ämne :: Visa nästa ämne  
Författare Meddelande
mort
Nyfrälst och hög


Blev medlem: Jun 17, 2008
Inlägg: 51
Från: norrland

InläggSkrivet: 2009-11-06 | 16:07:02    Rubrik: physalis

jag odlade physalis från frön av frukter jag köpt på ica sommaren 09. läste någonstans att dom skulle bli mellan 1/2 till 1 meter hög.
min blev ca 2,5 meter hög och jag fick några blommor men ingen frukt, vad kan jag ha gjort för fel??
Till överst på sidan
Visa användarens profil
DreamEvil
Småodlare


Blev medlem: Dec 27, 2008
Inlägg: 190

InläggSkrivet: 2009-11-07 | 15:02:10    Rubrik:

Hon & Han plantor har jag fått för mig.
Till överst på sidan
Visa användarens profil
Shimasonti
Humorist


Blev medlem: Aug 17, 2007
Inlägg: 1869

InläggSkrivet: 2009-11-07 | 16:42:30    Rubrik:

hmm, nej det med hon och hanblommor är det inte. har själv haft en riktig bjässe nu i somras. dock bara en, men det gav massvis med frukter.
jag skulle nog lagt skulden på humlorna. jag hade min physalis tillsammans med massa tomatplantor och diverse blommor, med febril aktivitet med båte getingar och humlor. så jag skulle säga att det inte har blivit pollinerat.
om jag inte missminner mig så befruktar platan sig själv då den både har ståndare och pistill i samma blomma.

Gör som jag. skäll på alla humlor som du ser och säg till dem att nu får de fan ta o flyga hem till dig o pollinera lite. Mycket glad lycka till!
Till överst på sidan
Visa användarens profil
Shimasonti
Humorist


Blev medlem: Aug 17, 2007
Inlägg: 1869

InläggSkrivet: 2009-11-07 | 16:45:48    Rubrik:

här har du lite lektyr om physalis


Quote::
Ekologisk odling av
Physalis

Physalisbär kallas även för guldbär, gyllenbär, kapkrusbär eller kapkörsbär. De är nära släkt med prydnadsväxten japansk lykta och den ätliga tomatillan och i familj med bl.a. tomat och potatis. Precis som på tomat är alla andra delar av physalisplantan än just bäret giftiga. Och som tomat och potatis stammar också physalisbäret, vars latinska artnamn är Physalis peruviana eller Physalis edulis, från Andesbergen i Sydamerika. Där har bären varit en värdesatt C-vitaminkälla i hundratals år.
Det råder en viss namnförvirring i Sverige vad angår släktet Physalis; egentligen är det bara arterna Physalis peruviana/edulis som borde kallas kapkrusbär, men efterhand har det blivit så, att alla physalis med mer eller mindre gula, söta bär kallas för gyllenbär eller kapkrusbär på svenska, även arterna P. pruinosa (som egentligen borde kalla ananasphysalis eller ha ensamrätt på namnet gyllenbär) och P. heterophylla (som kanske skulle kunna kallas miniphysalis), som ofta har mindre bär än det klassiska kapkrusbäret. Detta i motsats till släktingen Tomatillo (Physalis ixocarpa) som har frukter med mindre utpräglad sötma. De är dessutom i regel större än kapkrusbären och får sällan gul färg. Oftast är tomatillor gröna eller mer eller mindre blåvioletta.
Sorter
Physalis edulis eller Physalis peruviana
Edulis
Vanlig sort i England, lättodlat och hög skörd, men ganska mjuka bär och vattnig smak.
Golden Berry = Goldenberry
Storfruktig sort med fasta bär och söt och kraftig smak, lite åt ananashållet. Tål lätt frost men har lång kulturtid, upp till 6 månader innan bären mognar. Goldenberry Long Aston är en kalifornisk selektion av sorten.
Giant
Medelstora gulorange bär med god smak och doft. Kraftigväxande plantor med krav på lång växtsäsong.
Giallo Grosso
Mycket stora bär, och kyltoleranta plantor.
Ananasphysalis=Gyllenbär
Systerarter (Physalis pruinosa och Physalis heterophylla) till det vanliga kapkrusbäret, oftast mindre bär men även mer lågväxta buskar:
Giant Poha Berry
Lågväxt sort med medelstora bär.
Goldie
Ovanligt stora (upp till 1,8-2 cm) bär med aprikosfärg. OBS! Ekologiskt frömaterial av denna sort finns att köpa i Sverige.
Cossack pineapple
Östeuropäisk sort med rel. små bär, men med fin ananasarom.
Plantuppdragning
Billigast är själv att dra upp sina plantor. Groningen tar 10-24 dagar och plantorna är klar för plantering när de är 15-20 cm höga vilket oftast tar 6-8 veckor vid 18-20 °C. Använd såjord, annars finns det risk att rötterna utvecklas dåligt pga. för hög salthalt i jorden. Groddplantorna är mycket känsliga för svampar och bakterier, så ofta rekommenderas värmebehandlad jord. Någon form av skydd mot groddbränna bör man ge, t.ex. Binab-TF, BioBalans eller Mycostop. Efter sådden bör fröna täckas symboliskt med ett mycket tunt torvskikt.
Torven måste hållas fuktig under hela groningen. När småplantorna kommit upp bör de skolas över i planteringsjord så snart de är stora nog att hantera. Ta bort ev. rotskott, de tar bara kraft från moderplantan. Rot- och vildskotten kan planteras och ge nya plantor, de ger tidigare skörd, men mindre kraftig växt än fröplantorna.
Det är möjligt att använda egna frön: Frukterna torkas i rumstemperatur. På våren läggs de torkade bären i vatten 2-5 dagar tills skalen börjar ruttna. Fröna pillas ut och läggs i såjord.
OBS!!! Det finns visserligen bara några få namngivna sorter av kapkrusbär (dessa är oftast licensbelagda, så att man skall betala en avgift till förädlaren för varje planta man gör), men det finns många olika frökällor med mycket olika egenskaper och skördenivåer!
Planteringsavstånd
Physalis är en örtartad frostkänslig perenn, och måste i vårt klimat sås på nytt varje år. Ändå hinner plantorna bli förvånansvärd stora under sommaren, och bör stå med minst 0,5 m avstånd i raden - vissa odlare sätter med 1 m mellanrum. För att få plats att gå mellan raderna bör det vara minst 1,5 m mellan dessa, runt om i världen används avstånd mellan 1,2 och 2,4 m. Plantorna blir allt efter frökälla, ljus, temperatur och gödsling mellan 1 och 1,8 m höga. Viss form av stöd eller uppbindning behövs därför i de flesta fall.
I växthus, där temperaturen hålls över 7-10°C året om, kan plantornas rötter och ev. enstaka skott övervintra. Pga. risken för övervintrande skadedjur är det troligtvis klokare även där att hålla kulturen som ettårig. Längre tid än högst 2-3 år kommer en planta ändå inte att producera tillfredsställande. Smålantorna verkar ha svårt att växa vid höga temperaturer, man bör alltså så dem medan det ännu är möjligt att kyla ner huset.
Jord
Physalis växer naturligt i Andernas magra bergsjord, så försök undvika allt för näringsrik jord. Annars trivs plantorna bra på lera (om den är väldränerad), men kan alltså där få för mycket kväve, åtminstone om jorden är mullrik. Physalis är mycket toleranta vad angår jordens pH, i England har de växt lika bra vid pH-värden mellan 4,5 och 8,2.
Gödselbehov
Physalis har mycket låga krav på växtnäring, åtminstone kväve. Så lite som 6 kg kväve per ha gav visserligen ökad tillväxt i ett engelsk försök, men sämre blomning och lägre skörd än ogödslade plantor i försök. Dessutom fick bären dålig färg vid mognaden. Samma tendens sågs i ett Österrikiskt försök och stämde både i växthus och på friland.
Om man inte odlar på extremt lätt och näringsfattig jord bör man försöksvis låta bli att gödsla med kväve. Om man odlar i torv och krukor i växthus kan det dock vara nödvändigt att ge lite näring. Bevattning 1-4 gångar med 1% Vinass eller 5% nässelvatten torde dock räcka väl.
Bären innehåller relativt mycket kalium och kalcium och physalis är, som alla andra potatisväxter, mycket känslig för magnesiumbrist. Viss gödsling med kalium och magnesium kan därför vara en bra idé. Väl brunnen stallgödsel eller djupströbädd är bra, kvävefattiga kalium-, kalcium och magnesiumkällor.
Vid odling på mycket mull- eller lerhaltig mark kan det ev. vara en bra lösning att mylla ner finsnittad halm inför plantering, dels för att ge kalium, dels för att binda överskottet på kväve, som annars skulle ge för frodig växt. I EU-ekologisk odling kan man få tillstånd att använda kaliumsulfat med eller utan magnesium. Det kräver dock tillstånd av kontrollorganisationen. Magnesium får tillföras i form av kieserit och kalcium i form av gips både i KRAV- och EU-ekologisk odling.
Physalisbär har ett högt innehåll av fosfor, så på fosforfattig mark behövs säkert ett tillskott. Många hönsgödseltyper innehåller relativt mycket fosfor. I de flesta svenska jordar är fosforinnehållet dock så högt, att extra gödsling knappast är nödvändigt de första många åren.
Järn och manganbrist kan förekomma, särskilt vid odling på sandjord. Det är möjligt att få tillstånd att gödsla riktad med järn och magnesium om man kan påvisa brist och man söker om tillstånd hos KRAV eller Länsstyrelsen. I KRAV-odling är det inte längre nödvändigt att söka tillstånd för att gödsla med mangan, det är enbart ett krav att man för räkenskap över givorna. Om man väljer att bladgödsla med något KRAV-godkänt bladgödselmedel som t.ex. Allgrow, Biofit, BycoBact, BioRika eller Maxicrop behöver man inte söka tillstånd.
Bevattning
Physalisbuskens frodiga bladverk är dåligt skyddat mot avdunstning, och eftersom plantan kommer från de regn- och dimmrika Anderna har den ett stort vattenbehov, minimum 800 mm per år i subtropiskt klimat. Detta betyder, att bevattning troligtvis är ett måste i Sverige. Droppbevattning är en fördel, hylsorna ruttnar lätt om de blir blöta för ofta under mognaden. Det är bättre att vattna lite och ofta än sällan och mycket, physalisplantorna tål inte att stå i vatten.
Klimat och läge
Physalis är inte särskilt frosttolerant, även om plantorna verkar kunna överleva tillfälliga kortvariga temperaturdropp till strax under fryspunkten. Vid odling på friland bör man inte plantera ut plantorna före risken för nattfrost är över, och täcka med fiberduk om det ändå blir frost.
I växthus bör man ha en varmluftsblåsare som håller frostfritt i huset. Däremot tål physalis låga temperaturer (fast över 0°C) tillfälligt och under kortare tid, bäst är dock att hålla temperaturen stadigt över 10°C. Bäst växer plantorna vid temperaturer mellan 17 och 20°C, de tål upp emot 35°C under kortare tid.
I ett Österrikisk försök fick man lägre sockerhalt i det varma växthuset än utomhus, troligtvis därför att värmen fick plantorna att växa för vegetativt, så att det blev mindre socker över för bären. Detta talar för att skugga växthuset i tid och lufta kraftigt under varma sommardagar.
Vid odling på friland bör physalis odlas i lä, inte minst om man odlar en sort, som kräver uppbindning. Lite lätt vind från söder är dock en fördel, så att bladverket snabbt torkar upp. Physalis föredrar att stå soligt. För att hålla nere temperaturen i växthus/tunnel kan det dock vara nödvändigt med en lätt skuggning. Physalis klarar också av halvskugga.
Pollinering
Physalis är självpollinerande. Det är en fördel med insekter för att pollinera blommorna, dvs. goda förhållanden för bin och humlor under blomningen, även om skakning eller duschning av plantorna kan användas. I växthus är det enklast att sätta in ett humlebo av samma typ, som man använder i tomatodlingar. Humlebon kan förstås även sättas in på friland.
Beskärning och uppbindning
Det är viktigt att ta bort rot- och vildskott, de tar bara kraft från moderplantan. För att få en del sorter/kloner att grena sig ordenligt kan man toppa plantan lätt när den nått 30 cm höjd. Däremot gav beskärning av sidogrenarna för att få in mer luft i buskarna i ett tyskt försök lägre skörd vid 75% av frökällorna och inte högre skörd i något försök. Physalis är som körsbär: Skär bort så lite som möjligt.
Vanligtvis består uppbindningen av 1-3 solida bambukäppar per buske, men även spaljé förekommer. I växthus är uppbindning stort sett alltid nödvändigt pga. den kraftigare växten där. Man använder antingen bambukäppar eller tomattråd.
Ogräsbekämpning
Plantering av buskarna på en plastlist (svart/vit i växthus, svart på friland) är ett bra sätt att minska problemen med ogräs under etableringsfasen. Det är särskilt viktigt att hålla bort
våtarv eftersom den är en viktig värdväxt för vita flygare, som också gärna angriper physalisplantorna.
Täckning med torrt gräsklipp är en möjlighet, men innebär risk för övergödsling med kväve och därmed låg skörd. Säkrare skulle täckning med bark/flis eller kutterspån vara, det ger ingen extra kväve. I växthus är det ljusa kutterspånet att föredra, det bryts också ner snabbast.
En annan möjlighet är plantering på “elefantfötter”, papp- eller pappersskivor, som tillfälligt täcker jorden runt plantorna.
Växtskydd
De medel som nämns i avsnittet är sådana, som 2005 finns på marknaden och får användas i ekologisk odling. Reglerna och sortiment ändras dock från år till år, så kontroller alltid vad som är tillåtet innan behandling sker.
Vilt
I och med att physalisplantan är giftig är risken för viltskador inte särskilt stor, ens vid frilandsodling. Harar har dock gjort skada i vissa länder.
Vita flygare=mjöllöss
I växthus kan vita flygare effektivt bekämpas med ett antal nyttodjur, t.ex. parasitstekeln Encarsia formosa eller skinnbaggen Macrolophus. Det är dessutom viktigt att hålla alternativa värdväxter borta, främst våtarv.
Besprutning med olja+såpa (0,3%+0,05%), Reniderm (2,5%) eller Vital (1,5%) eller Zense/Biodux (2,5%, enbart EU-ekologisk odling) tar ganska hårt på larvstadierna, och kan även användas på friland, där angrepp dock är sällsynta. OBS! Spruta aldrig i sol, det kan ge brännskador. Reniderm och Vital får användas även i KRAV-odling, så även matolja och såpa om såpan är KRAV-godkänd, t.ex. Rapsgul såpa. Zense och Biodux är inte KRAV-godkända, men får användas i EU-ekologisk odling.
Spinnkvalster
Spinnkvalsterangrepp visar sig i regel när det varit för varmt för, så att plantorna hunnit ta upp tillräckligt med vatten. Skugga växthuset, vattna extra när det är varmt, duscha i värsta fall plantor och växthus om det inte är möjligt att få ner temperaturen på annat sätt. Vid frilandsodling är det viktigt att plantorna aldrig torkar ut, spinnkvalster angriper helst torkstressade plantor.
När man ser början till ett angrepp bör man sätta ut rovkvalster (Phytoseiulus persimilis) direkt. I växthus, där risken för angrepp är större kan förebyggande utsättning under varma periode vara aktuell. Det är viktigt att hålla relativt hög luftfuktighet i huset efter utsättningen, annars spridar sig rovkvalstren dåligt. Spinnrovkvalster av märkerna ”Spidex” och ”Spinderovmide”r får även användas på friland, däremot inte rovkvalster ”Phytoseiulus-system” och ”Phytoline P”. Samma växtvårdmedel som beskrivits under vita flygare har bra effekt även mot spinn om man får god täckning.
Bladlöss
Bladlöss kan angripa Physalis, särskilt om de odlas i hus med t.ex. tomat eller paprika – eller intill potatisfält. Parasitsteklar, gallmyggor och Macrolophus (enbart i växthus, det är viktigt att få rätt art till den aktuella sortens bladlöss, så skicka alltid med prov på bladlössen) samt ev. besprutning med växtvårdmedlen ovan brukar räcka. Bladlusangrepp på friland är ovanligt och är i regel orsakad av dålig bevattning. Goda förhållanden för nyttodjur och ev. besprutning med ovannämnda växtvårdmedel ihop med bevattning räcker i regel för att få bort angreppet.
Groddbränna
Kan orsakas av många olika svampar och bakterier, gemensamt är, att de angriper groddplantorna i jordytan och dödar dem. Ympning av fröna med Mycostop eller inblandning i jorden av Binab-TF eller BioBalans vid sådd är säkert en mycket bra idé om man själv drar upp sina plantor. Physalisfrön måste ha blöt jord för att gro, vilket ökar risken för groddbränna.
Gråmögel
Gråmögel kan dels angripa småplantorna som groddbränna men kan även angripa de mogna bären (ofta vid stjälken) om luftfuktigheten är hög. Tyvärr är det biologiska medlet Binab-TF inte godkänd i physalisodling, varken i växthus eller på friland, trots att det får användas i släktingen tomat. Vid odling på marken utan uppbindning kan jordinblandning av Binab-TF eller växtvårdmedlet BioBalans testas. Det är nämligen tillåtet även i physalis!
Alternaria
Kan angripa stjälkarna på physalis precis som på tomat: Åtgärden är den samma: Skär rent såret. Tyvärr får man inte i physalis pensla med en uppslammning av Binab-TF i vatten – det har annars bra effekt i tomat.
Penicilium
Kan angripa bären under lagringen. “Koll” på lagret och snabb bortsortering av dåliga bär minskar risken för allvarliga angrepp.
Bladbakterios
Bakterier av släktet Xanthomonas kan angripa bladen även om det är sällsynt. God hygien i växthuset, särskilt under plantuppdragningen är alltså viktigt. Droppbevattning i stället för ovanbevattning motverkar också sjukdomen.
Mjöldagg
Mjöldaggsangrepp har förekommit i vissa Sydafrikanska odlingar, men är sällsynt. Troligtvis är det stor skillnad i hur mottagliga de olika frökällorna är. Regelbunden bevattning hjälper också. Om mjöldagg skulle visa sig kan det troligtvis bekämpas effektivt med olja/såpa eller Reniderm/Zense (se under vita flygare).
Virus
Som alla andra potatisväxter kan physalis angripas av en lång rad virussjukdomar, ofta fröburna. Kassera småplantor med oförklarliga mönster på bladen, skicka dem ev. till fröleverantören för kännedom.
Överhuvudtaget kan physalis få många av de sjukdomar och skadedjur som tomat och potatis kan angripas av. Man bör därför om möjligt undvika ha dessa tre grödor för nära varandra.
Skörd
Skörden börjar vanligtvis tidigast efter 3-4 månaders växt (blomknoppar produceras först från det 12-13:e bladet och mognadstiden är 70-80 dagar), beroende av temperaturen. Därefter plockar man var 10-20:e dag så länge plantorna ger tillräckligt med frukter, normal kulturtid för physalis är ca 6-7 månader, dvs. 2,5-3 månaders plockning. Vid frilandsodling troligtvis kortare pga. frostrisken.
Det är med andra ord en fördel att kunna sätta ut stora plantor som redan blommor så snart frostrisken är över och på det viset få en längre utomhussäsong, alternativt ha plantorna i växthus eller tunnel hela säsongen. En annan möjlighet är att odla plantorna i stora krukor och flytta dessa ut på friland under de varmaste veckorna på sommaren, och sedan ha dem i växthus under den tiden det är frostrisk på friland.
I starten och slutet av plockningssäsongen klarar en van plockare 18 l/dag, men i huvudsäsongen upp till 90 l/dag (engelska resultat). Om bären skall användas i industri måste den beska hylsan bort, om det görs för hand klarar man 4,5-5,5 kg/timme. Universitetet på Hawaii har tagit fram en maskin som automatisk avhylsar bären. Det är 4-5 gångar snabbare än att göra det för hand, men är knappast aktuellt för svenska odlingar.
Bären är mogna när hylsan är torr, då ramlar hylsa och bär lätt av busken. Det är viktigt att plocka bären fullmogna, särskilt om de skall ätas direkt, vissa människor tål halvmogna physalisbär dåligt. Handskörd används alltid, plantorna tål inte maskinskörd. Vid skörd av fullmogna bär kan man dock skaka plantan lätt, då ramlar mogna hylsor+bär av och kan samlas upp i en duk på marken. I större odlingar i utlandet har vakuumskörd varit testat med gott resultat. För industri skulle man kanske rent av kunna använda en våtdammsugare utan munstycke?
Hållbarheten på bären är mycket god om de får lov att ligga i den skyddande hylsan. Kylning och kyllager är ändå att föredra om inte bären skall konsumeras direkt, i kyl klarar bären flera månaders lagring även om de är fullmogna vid skörden. Lagring sker som tomater.
Varje planta producera mellan 150 och 300 blommor och vid goda pollineringsförhållande lika många frukter. Några källor anger en skörd på 200-500 g per planta, andra mellan 0,5 och 1 kg per planta: Ju längre odlingssäsong, ju högre skörd. En toppskörd i de traditionella odlingsländerna i subtroperna ligger runt 3 t/ha.
Användning
I västerländsk kultur används bären mest färsk till desserter. Dels på grund av sin kraftiga, kryddade fruktsmak, dels pga. sin dekorativa papperslika hylsa, som kan skäras upp i stjärnform med bäret i mitten. Beroende av art och frökälla blir bäret mellan 1,2 och 2,5 cm i diameter. Färgen varierar från ljus gul-ljust gulgrön hos ananasphysalis till gul-gulorange hos det traditionella kapkrusbäret.
Physalis kan dock också användas i förädlad form t.ex. som juice, i pajer, eller i sylt eller gelé, där man kan utnyttja bärens höga pektinhalt. Hela bär i sockerlag eller kanderade bär säljs som en sorts coctailbär i bl.a. Sydafrika. I Sydamerika och Indien använder man även bären till mer grönsaksbetonade ändamål som t.ex. salsa, chutney eller andra typer av sås för kött eller fisk. Bären kan även torkas till en sorts russin (sultanas). Med den ökade internationalisering av matlagningen (även på TV) finns det goda chanser att efterfrågan ökar. Physalis är ett populärt bär bland värdens elitkockar.
Physalis innehåller höga halter av provitamin-A, C-vitamin, och B-vitaminerna thiamin, niacin och - ovanligt för en växt - även spår av B12-vitamin. Dessutom höga halter av kalcium, fosfor och järn.
Marknaden
Marknaden för physalis borde vara ganska god, åtminstone i trakter med mycket restauranger, dvs. storstads och turistområden, åtminstone efter antalet physalisbär som placeras på de serverade desserterna att döma. Det finns knappast ekonomi i ett bygga växthus direkt för produktion av physalis, men en del odlare skulle definitivt kunna hämta sig en nätt extraförtjänst genom att odla en del physalis på sommaren, t.ex. i växthus som används för produktion av grönsaksplantor eller utplanteringsväxter på våren och annars står tomma på sommaren. Eller ev. sätta physalis på en skyddad, solig plats utomhus, t.ex. mellan växthus eller tunnlar. Physalis kan också vara ett lättodlad sätt att bjuda sina gäster på egenodlad frukt för gårdar med rum och frukost.
Avsättningen bör vara säkrad innan man sätter i gång med någon större produktion. De få odlare, som hittills haft några plantor nämner priser på 100-200 kr/kg i 100-200 g lådor.
För odlare med egen förädling bör man kunna göra många spännande produkter av physalis, både traditionella bärprodukter, men även utnyttja bären som grönsak på samma vis som tomat.
Physalisbilder
Physalisplantan är en släkting till potatis, vilket lätt ses på blommorna. Frukterna däremot påminner mer om prydnadsväxten japansk lykta (Judekörsbär). Hos Physalis (Gyllenbär) förblir hylsan dock grön (brun när den torkar) och bäret inuti är ätbart.
Alla foton: Kirsten Jensen, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län©
Physalis är värmekrävande och odlas oftast i växthus eller tunnel, men kan också odlas på friland. Det är då vanligt att odla i kruka, så att plantorna kan sättas under tak när vädret ute blir för kallt.Physalisplantor blir till stora buskar under en sommar och man måste därför sätta plantorna på gott avstånd från varandra

källa: www.lansstyrelsen.se/N...YSALIS.pdf
Till överst på sidan
Visa användarens profil
Visa tidigare inlägg:   
Skapa nytt inlägg   Svara på inlägget   Utskriftsvänlig sida   Forumindex U| Övrigt odlande
Sida 1 av 1
Alla tider är GMT + 1 timme



Hoppa till:  


Du kan inte skapa nya inlägg i det här forumet
Du kan inte svara på inlägg i det här forumet
Du kan inte ändra dina inlägg i det här forumet
Du kan inte ta bort dina inlägg i det här forumet
Du kan inte rösta i det här forumet
Du kan inte bifoga filer i det här fourmet
Du kan ladda ner filer i detta forum


© Swecan | Copyright Policy | Privacy Policy | Advertising | Credits